Hon kan vara lös och lyder allt då, men i koppel kan hon inte gå.

Jag inser att jag gjort det fundamentala misstaget att först lära henne att vara lös och sen några år senare komma på att YES, det där med koppel är nog en hit..men när majsan kom in i våra liv var vi så stolta över att ha en hund som KUNDE gå lös. Typ som att vinna VM i nåt- en hit!

Och när man tänker efter är det nog ett i-landsproblem att inte kunna gå i koppel. Men det stör mig, för koppelattityd hänger ofta ihop med andra dåliga attityder..

Hon har en allmänt dålig attityd just nu och är van att alla ska dansa efter hennes vilja. Och eftersom jag sällan gör det blir hon grinig.

Kommit fram till att hon har verkligen klivit upp på pianot här hos mina föräldrar. Hon styr och ställer med dom. Kräver promenader med min pappa, kräver knäckesmörgåsar av båda två etc. Toppen av stöddighet kom väl när mini klev in i bilden. Den ledande regenten började få konkurrens.

NÄ, nu är sötebrödsdagarna ÖVER!

Positivt är att det ju aldrig är försent att lära ;-) och jag tror att det räcker med några få förändringar i vardagen för att hon ska börja fatta galoppen.

Förmodligen behöver även mina föräldrar tränas upp också.

Sedan en tid tillbaka har jag koppelpromenerat dom båda en hel del. För majsan är det en uthållighetsgrej. Att lära sig att hålla rätt avstånd och under en viss tid. Inte lätt när man gått lös i 5 år.

Men det går framåt och idag var dom jätteduktiga.

Från och med nu är även alla som kommer in i huset MINA gäster och inte majsans.

 
Vad majsan tycker om det hela är en helt annan sak. Förmodligen tycker hon att jag är pesten som förstört en femårig fest hon haft här.

;-)

/envisa majas ännu mer envisa matte

Minirapport: Det går framåt och hennes ärr är jättefina!
Hon är min lilla gullunge...*kärlek*

Hittade den i min gamla blogg;-)Nu vi åka på semesterO vi missar en massa AgilityfesterMed hopp om snabba lopp Med våra hundar på toppHöjer vi vårt glas!Och hoppas att allt går kalasO' snart e vi tebaxJag o MajaDet kan ni haja!

Hon har varit så saknad och i fm fick vi hämta henne.

Hon är så underbar! Jag älskar henne så mycket att jag smälter av kärlek när jag ser på henne. Fan är det normalt egentligen?

När hon inte är missnöjd över trattens existens sitter hon bara och vill gulla med mig. SÅ RAR!

Nu släpper jag dig aldrig min lilla minigris...

*kärlek kärlek*

Majsan tycker givetvis att det är bra att flocken är återställd;-)

Tänk så mycket kärlek dom små liven ger. Känner mig så sugen att kanske ha en till hund. Tänk er vad MYCKET kärlek det skulle vara i luften då;-)

Lugn i kojan, det lär dröja...hihi

Nu ska jag gå och sova men först ska jag ligga och titta på min lilla fina tjej... lääänge. Och bara njuta av att hon är hemma igen.

/Jenny 

Nu kan jag pusta ut!Min älskade Mini är färdigopererad och allt kommer bli bra. Que? undrar någon säkert..Här har det verkligen hänt grejer den närmsta tden. Har hållt det för mig själv så långt det gått för att inte sätta igång felaktiga rykten/oroa förräns man är helt säker. OBSERVERA redan nu att detta är en mutation och inget ärftligt.Nu är hon opererad och hade förstorad klitoris. Dvs ett litet ben i klitoris. Det man var rädd för var att det utvecklats mer saker där nere. Att hon kanske var mer tvåkönad och att uringångarna skulle bli knöliga och svåra att operera. Därför fanns risken att vi skulle få avliva henne..Jag går ut med det här för jag orkar inte prata om det på tävlingar, träningar osv osv. Det här kapitelet är ÖVER nu och jag pallar inte mer. Delvis är jag ledsen för nu kan det aldrig bli Mini-minisar efter henne då hon blev kastrerad också. Delvis känns det för jävligt att det skulle bli såhär. Det gjorde SÅ ONT i mig att lämna henne på albano..Jag behöver smälta det som kom så hastigt och lustigt.Men någonting positivt kommer alltid ur sånt här...!Det har visat sig att jag har två speciellt *kram* fina vänner, Jessica och Helga, som har agerat akutrådgivare ett ANTAL gånger när jag behövt lätta mitt hjärta och tårar. Typ några gånger om dagen...;-)Sen har uppfödare Cima (kelliegården)varit med hela vägen och det känns ju givetvis jättebra att veta att hon finns där även när det är lite jobbigt. Det är synd att hon bor så långt bort. Men kanske tur för henne;-)Mest har det väl varit en kul utflykt för Mini. Tro mig, hon är säkert jätteglad där borta. Finns ju massor med människor juu och bara i receptionen vid ankomst stod hon och uppvaktade en kille...Henne har det tydligen inte gått någon nöd på alls. Från första rapporten till sista så är hon fortfarande albanos lilla mysegris. När jag lämnade henne så satt hon snällt i djurvårdare Annelies famn och följde så snällt med henne. Hon är så trygg och vän den lilla hunden. Finns inget ont i henne. Hon har charmat personalen och har tydligen fullt upp;-) Det är min Mini i ett nötskal det. En operation, vaddå? det var väl inget.....Kram En mycket lättad Mini-mamma

Nästa glada nyhet är att Majsan är på TOPP!

Både igår och idag har hon sprungit som en galning och terroriserat både skog och omgivningen med sitt skall och sin nu underbart rehabiliterade kropp. Vilken glädje den hunden har när hon mår bra i kroppen! Halleluja säger jag bara. Hoppas den energin håller sig!

Annars har vi ju toppen Anna som hjälper oss!
Stor ros till Anna Holmgren på arninge djurklinik som rehabbat majsan. Verkligen duktig människa. Hon är sjukgymnast i botten, fysiolog, djurvårdare etc  ja hon läser verkligen hundens kropp som en öppen bok. Sjukt bra är hon! Tar sig all tid i världen och svarar på ALLT man kan tänkas vilja veta. REKOMMENDERAS!!!

Hon fick naturligtvis inte röja utan även gå i koppel men när hon var lös lekte hon och lillan tillsammans med en stor pinne och ja hon var så glad min lilla snorp!!!

*kärlek*

/Jenny 

Härligt! Äntligen lite goda nyheter!

Idag sa körskoleläraren Kaj att när jag skrivit teorin, så bokar han en uppkörning direkt. Jihiiiiiiiiiiiiiiiiiiihhhhiiioooooooo!!!!!!

Whohoooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo
!

Nästa vecka har jag bara tre jobbpass inbokade och då ska det drillas och läsas teori så det ryker om det!

Borde då KÖRa och lämna gammal jobbnyckel på sollentuna sjukhus, köra till fårområdet och kolla marken ev. diskutera andra idéer med ansvarig etc.

Det måste göras nästa vecka! Tiden går!

Puss allihopa!

En strålande glad Snorpmamma;-) 

Coolt just nu är att en dvärgpudel kvalat till lydnads SM!!!

Hur coolt är inte det?

Igår spenderade jag och vovvarna kvällen hemma hos Helga och hennes mycket vänliga och hjälpsamma pojkvän. 

Åt gott och hade trevligt bland datorer och hundar hihi..det behövde jag:-)

Dom fixade den här datorn och nu funkar den perfekt- tusen tack! Och jag klippte båda två. Nu är dom så vackra!!!

Mini hittade sitt livs största tuggben och lyckan var gjord. Majsan var mest söt och åt på allt hon hittade i helgas djungel av golvfynd.